Cicki Öhrman

Jag har hamnat i en period den senaste veckan då jag går runt med en ständig klump i halsen, nedstämdhet som känns i varenda centimeter av min kropp och nästan ständigt nära till tårar. En typisk fas där jag inte kan sätta fingret på vad det är som orsakar detta. ''Det är ju ingenting egentligen!!!'', varvas med ''Fan det är tusen saker som är fel!'' Realismen versus... den som aldrig blir nöjd? Eller något liknande? Men detta är ändå bland det värsta som finns. Att dagligen vakna upp med lite ångest, för att sedan gå utanför dörren med pust och stön och för att slutligen ha svårt att somna för att tankarna spelar crocket med mitt huvud. Det är inte heller det att jag tillåter mig att må såhär utan jag kör på som vanligt med en miljon bollar i luften och fullt fokus på både skola, jobb och träning. Jag får samtidigt så dåligt samvete att jag går runt och mår som jag mår när jag egentligen inte behöver göra det. Visst har det skett saker denna senaste månad som får mig ledsen men det är ingenting som blir bättre av att gå runt och vara ledsen över dagligen - 24 timmar om dygnet. Och varför är jag såhär just precis nu, när min födelsedag, jobb & språkresa är framför mig, solen skiner dagligen trots att de tråkiga kalla månaderna är på ingång? I don't get it! Är det någon därute som möjligen känner igen sig?! Jag vill bli den vanliga Cicki igen som sprudlar av positiv energi och den här gången är det jag som behöver er hjälp. <3